NÀr Wiveca fick sin diagnos bipolÀr sjukdom typ 1 som artonÄring valde hon att skjuta verkligheten ifrÄn sig. Under nÀstan femton Är levde hon vidare utan att fullt ut erkÀnna vad sjukdomen innebar, t
NÀr Wiveca fick sin diagnos bipolÀr sjukdom typ 1 som artonÄring valde hon att skjuta verkligheten ifrÄn sig. Under nÀstan femton Är levde hon vidare utan att fullt ut erkÀnna vad sjukdomen innebar, tills skoven i samband med hennes andra graviditet gjorde det omöjligt att blunda lÀngre.I dagbokens form berÀttar hon om vÀgen frÄn tystnad till acceptans, om att börja tala öppet om vad som hÀnder nÀr omgivningen svarar med förstÄelse istÀllet för rÀdsla. Genom att sÀtta ord pÄ erfarenheter som ofta förblir dolda vill Wiveca bidra till att bryta stigman kring psykisk ohÀlsa och ge en röst Ät dem som befinner sig i samma utsatthet.Min sanning, en bipolÀrs dagbok riktar sig bÄde till den som sjÀlv lever med bipolÀr sjukdom och till nÀrstÄende eller lÀsare som vill förstÄ mer av vad tillstÄndet faktiskt innebÀr. Förhoppningen Àr att den ska kunna vara ett stöd eller en öppning mot samtal som annars inte blir av.