Svensk högre utbildning och forskning har med viss regelbundenhet omformats i grunden av högskolereformer. PÄ senare tid har det tillsatts mÄnga statliga utredningar som inte resulterat i faktiska ref
Svensk högre utbildning och forskning har med viss regelbundenhet omformats i grunden av högskolereformer. PÄ senare tid har det tillsatts mÄnga statliga utredningar som inte resulterat i faktiska reformer. Varför stÄr inte högskolepolitiken högre upp pÄ den politiska dagordningen? Om Sverige ska kunna titulera sig »kunskapsnation« i framtiden Àr högskolepolitiska förÀndringar nödvÀndiga.I den hÀr rapporten analyserar Mats Benner och Sylvia Schwaag-Serger utvecklingen av svensk högskolepolitik under efterkrigstiden. Författarna visar att förutsÀttningarna för högskolereformer historiskt varit en kombination av social mobilisering, expertis, institutionell anpassning och, inte minst, djupgÄende teknologisk förÀndring. Befinner vi oss i en sÄdan tid idag? OmstÀllningen mot hÄllbarhet och inkludering i en instabil vÀrld pekar pÄ det, enligt författarna som landar i nÄgra förslag som skulle kunna lÀgga grunden för en revitalisering av svensk högskolepolitisk debatt och praktik.Mats Benner och Sylvia Schwaag-Serger Àr bÄda professorer i forskningspolitik vid Lunds universitet.Rapporten Àr en del i SNS treÄriga forskningsprojekt »Högre utbildning och forskning«.