Svea eller Moder Svea beskrivs ofta som en sjĂ€lvklar och tidlös företrĂ€dare för Sverige. ĂndĂ„ har hennes historia vĂ€xlat. Under 1600- och 1700-talen var hon mest ett underdĂ„nigt bihang till la
Svea eller Moder Svea beskrivs ofta som en sjĂ€lvklar och tidlös företrĂ€dare för Sverige. ĂndĂ„ har hennes historia vĂ€xlat. Under 1600- och 1700-talen var hon mest ett underdĂ„nigt bihang till landets kungligheter. En tradition som gjorde henne till de svenska kungarnas brud, maka och Ă€nka inleddes i mitten av 1600-talet och etablerades snabbt i ord- och bildkonsten. Till traditionen hörde att kungarna och drottningarna beskrevs som landets fĂ€der och mödrar. Det gjorde att Svea inte kunde ha en egen modersroll eller annan direkt relation till undersĂ„tarna. Först under 1800-talet framstĂ€lldes Svea allmĂ€nt som en "moder" för svenskarna. FörĂ€ndringen hĂ€ngde samman med flera olika faktorer, bland annat envĂ€ldets slutliga fall efter förlusten i 1808-1809 Ă„rs rysk-svenska krig, en ökande betoning pĂ„ folket som bĂ€rare av nationens "sanna" vĂ€rden och en ökande marknad för skönlitterĂ€ra texter utanför hovet. FrĂ„n tiden kring förra sekelskiftet började Sveas roll som nationspersonifikation bli överspelad. Hon saknas i Verner von Heidenstams nationella diktning, dĂ€r Sverige istĂ€llet Ă„beropas som en moder, och den blivande socialdemokratiske statsministern Per Albin Hanssons beskrivning av ett folkhem med likvĂ€rdiga medborgare utan förĂ€ldragestalter. I denna studie beskrivs och analyseras hur Svea blev en symbol för Sverige och hur denna symbol förĂ€ndrats över tid. SĂ€rskilt uppmĂ€rksammas Sveas nĂ€rvaro i skönlitterĂ€ra texter av bland andra Carl Serlachius, Hedvig Charlotta Nordenflycht, Johan Henric Kellgren, Fredrika Bremer, Thekla Knös, August Strindberg och svenskamerikanska diktare. Svea Ă€r en av flera kvinnliga symbolgestalter eller nationspersonifikationer i europeiska lĂ€nder, sĂ„ som Britannia, Germania och Moder Danmark. I jĂ€mförelse med dessa har Svea stĂ„tt nĂ€ra statsmakten och inte haft nĂ„gon mer innerlig relation till svenskarna. Manliga författare och debattörer som hyllat militĂ€ra dygder och oroat sig för svenskarnas förvekligande har ocksĂ„ haft sĂ€rskilda problem med Sveas modersroll. Det gĂ€ller bland annat Esaias TegnĂ©r, som skrev den mycket kĂ€nda dikten "Svea" utan att nĂ€mna henne mer Ă€n marginellt i texten, och Gunnar Wennerberg som skrev körsĂ„ngen "Hör oss, Svea!".Moder Sveas historia Ă€r berĂ€ttelsen om ett litet landsk ombination av storvulenhet, anpasslighet och förmĂ„ga att upprĂ€tthĂ„lla en sjĂ€lvbild genom omfattande politiska, sociala och kulturella förĂ€ndringar. Den handlar ocksĂ„ om kampen om "manligt" och "kvinnligt" i nationens genus.