Aron Borelius vÀxte upp i prÀstgÄrdarna i Dala - JÀrna och RamnÀs, dÀr pappan var kyrkoherde. DÄtidens Fattigsverige mÀrktes Ànda in i prÀstbostaden. Den fÀrgstarka prÀstfamiljen bestod, förutom av mÄ
Aron Borelius vĂ€xte upp i prĂ€stgĂ„rdarna i Dala - JĂ€rna och RamnĂ€s, dĂ€r pappan var kyrkoherde. DĂ„tidens Fattigsverige mĂ€rktes Ă€nda in i prĂ€stbostaden. Den fĂ€rgstarka prĂ€stfamiljen bestod, förutom av mĂ„nga egna barn, av ett antal Ă„ldriga slĂ€ktingar, av flera inackorderade pojkar som var dĂ€r för att fĂ„ ordning pĂ„ tillvaron och av nĂ„gra originella och lite kantstötta Ă€ldre med lĂ€ttare psykiska diagnoser. Dagens sociala skyddsnĂ€t fanns inte dĂ„ och det var sjĂ€lvklart för Arons förĂ€ldrar att hjĂ€lpa till dĂ€r man kunde. Det pĂ„verkade Arons mĂ€nniskosyn och politiska ideal i grunden och han skriver i förordet till sina memoarer att jag har rĂ„kat mĂ„nga mĂ€nniskor i mitt liv men kommit att ringakta fler Ă€n jag Ă€lskat. De jag pĂ„ dessa sidor valt att berĂ€tta om var mina vĂ€nner och tillhörde pĂ„ skilda vis, genom snille eller trofasthet eller blĂ€ndande galenskap, de utkorade. Flertalet av dem bar slĂ€ta namn och nĂ„gra saknade titel, ty aristokrater av det oantastliga slaget röjer sig genom vilja och stil. I sina memoarer berĂ€ttar han om sitt synnerligen omvĂ€xlande liv och om de mĂ„nga ovanliga personligheter han stötte pĂ„ under sin resa i den lundensiska studentvĂ€rlden, genom de oroliga trettio- och fyrtiotalen och under de mĂ„nga Ă„ren som en av Sveriges ledande konstkĂ€nnare. En recensent skriver att: PrĂ€stsonen frĂ„n JĂ€rna i Dalarna och RamnĂ€s i VĂ€stmanland, radikalen och i nĂ„gon mĂ„n rabulisten, student- och kommunpolitikern frĂ„n 20- och 30-talens Lund, kommendanten i krigsĂ„rens Trelleborg, den uppslagsrike museichefen i Norrköping, den ojĂ€mförlige författaren av drabbande akademiska klagoskrifter, radiotalaren och tv-charmören, professor emeritus i konsthistoria, nuvarande hemmansĂ€garen Aron Borelius har till sina verk om Höckert, VelĂĄzquez och romanska muralmĂ„lningar i Ăstergötland med mera nu lagt en skrift - VĂ€rda att minnas -, vilken eftertryckligt bestyrker vad vi redan visste, nĂ€mligen att han i Ă„terkommande lyckliga ögonblick tillhör vĂ„ra lĂ€rda vĂ€rldsbetydande berĂ€ttare.